Arbetsplatsen är en komplex väv av mänskliga relationer, ambitioner och dagliga utmaningar. Det är nästan oundvikligt att meningsskiljaktigheter och friktion uppstår i denna miljö. Men konflikter behöver inte vara destruktiva. Tvärtom, när vi närmar oss dem med medvetenhet och rätt verktyg kan de bli en källa till utveckling och starkare gemenskap. Jag tror starkt på att fred börjar i det lilla, i våra dagliga interaktioner, och arbetsplatsen är en central arena för detta. Konfliktsensitiv kommunikation handlar om att förstå dynamiken bakom oenigheter och att medvetet välja ord och handlingar som bygger broar istället för murar.

Konflikters rötter och vanliga kommunikationsmisstag på jobbet

För att kunna hantera konflikter konstruktivt behöver vi först förstå varför de uppstår och vilka fallgropar vi lätt hamnar i när vi kommunicerar under press.

Varför uppstår konflikter på arbetsplatsen

Konflikter kan ha många ansikten. Forskning från bland annat Göteborgs universitet visar att det vi bråkar om ofta kan delas in i tre huvudtyper: konflikter om beteenden (när någons agerande upplevs som störande, exempelvis lynnighet eller bristande samarbetsvilja), konflikter om sakfrågor och intressen (konkreta oenigheter kring arbetsmetoder, resurser eller schemaläggning), samt konflikter om strukturfrågor (brister i organisationen som otydliga roller, mål eller resurser). Det är dock sällan så enkelt att en konflikt bara handlar om en sak. Ofta ligger djupare orsaker bakom, som hög arbetsbelastning, en pressad organisationskultur eller otydlig ansvarsfördelning. Konflikter uppstår inte i ett vakuum; de är ofta, som experten Tamara Mašković Wängborg påpekar, resultatet av handlingar och ouppfyllda behov. Konfliktforskaren Thomas Jordan beskriver det som blockerade önskemål. Det är alltså något vi aktivt ‘gör’ med varandra genom vår kommunikation och våra handlingar, inte något som bara passivt händer oss.

Vanliga fällor och destruktiva mönster i kommunikationen

När spänningar uppstår är det lätt att falla i kommunikationsfällor som förvärrar situationen. Vi tenderar att skylla på motparten, tillskriva dem negativa egenskaper (‘han är omöjlig att samarbeta med’) och fastna i vår egen övertygelse om att ha rätt. Detta leder ofta till ett klimat präglat av misstro, negativa känslor och ibland oprofessionellt beteende som skvaller, pikar eller utfrysning – beteenden som beskrivs som vanliga i svåra konflikter enligt Suntarbetsliv. Marshall B. Rosenberg, grundaren av Nonviolent Communication (NVC), menar att mycket av vår ‘normala’ kommunikation faktiskt kan vara ‘våldsam’ i den meningen att den skadar relationer. Detta inkluderar att döma, anklaga, diskriminera och tala utan att lyssna – mönster som Compassionate Communication Center beskriver närmare och som tyvärr är alltför vanliga på arbetsplatser. Även ett passivt ledarskap, där chefen undviker att ta tag i problem eller kommunicera tydligt, kan vara mer skadligt än ett aktivt destruktivt ledarskap, eftersom det låter konflikter gro och eskalera. Dessutom måste vi vara medvetna om subtila maktspel och härskartekniker – metoder som används, medvetet eller omedvetet, för att förminska andra och behålla en maktposition – som osynliggörande (‘glömma’ att bjuda in någon till ett möte) eller undanhållande av information (‘råka’ missa att delge viktig info till en kollega). Dessa underminerar tillit och skapar en otrygg arbetsmiljö.

Grundstenar i konfliktsensitiv kommunikation

Hur kan vi då navigera konflikter på ett mer konstruktivt sätt? Svaret ligger i att utveckla en konfliktsensitiv kommunikation, en medvetenhet om hur vi uttrycker oss och lyssnar. Detta kräver både specifika verktyg och en grundläggande förståelse för hur vi själva och andra fungerar i konfliktsituationer. Icke-våldskommunikation (NVC), eller medkännande kommunikation, erbjuder kraftfulla verktyg här. Metoden bygger på fyra grundstenar: att observera utan att värdera, att identifiera och uttrycka sina känslor, att förstå de underliggande behoven bakom känslorna, och att formulera tydliga, konkreta önskemål (requests) om vad som skulle kunna möta dessa behov. Denna modell, ofta förkortad OFNR (Observation, Feelings, Needs, Requests), beskrivs väl i en artikel hos First Round Review. Tänk dig en situation där du upplever att en kollega ofta avbryter dig på möten. Istället för att säga ”Du avbryter mig hela tiden på mötena!” (anklagelse/generalisering), kan du prova NVC-modellen: ”När jag blev avbruten flera gånger under förmiddagsmötet (observation), kände jag mig frustrerad (känsla), eftersom jag har ett behov av att bli hörd och respekterad (behov). Skulle vi kunna komma överens om att låta alla tala till punkt innan någon annan tar ordet?” (önskemål). Genom att använda ‘jag-budskap’ istället för anklagande ‘du-budskap’, som HRSvepet rekommenderar, kan vi minska defensivitet och öppna för dialog. Ett annat exempel: Istället för ”Du lämnar aldrig köket städat efter dig” (du-budskap), säg ”Jag blir stressad när jag kommer till köket och det är ostädat, eftersom jag behöver ordning för att kunna fokusera. Kan vi hjälpas åt att hålla det rent?” (jag-budskap). Aktivt lyssnande är också avgörande – att inte bara höra orden utan genuint försöka förstå den andres perspektiv, även om vi inte håller med. Det kan innebära att sammanfatta vad den andra sagt (‘Om jag förstår dig rätt menar du att…’) eller ställa öppna följdfrågor (‘Hur tänker du kring det?’) för att visa att man lyssnar och vill förstå. Det handlar också om att förstå att människor har olika konfliktstilar. En undvikande person kanske blir tyst eller byter ämne, en tävlingsinriktad driver hårt sin linje, en tillmötesgående ger lätt med sig för att bevara relationen, en kompromissande söker snabbt en medelväg, medan en samarbetsorienterad försöker kommunicera öppet om allas behov för att hitta en gemensam lösning. En samarbetsorienterad stil är ofta mest fruktbar på sikt, men att förstå de olika stilarna hjälper oss att anpassa vår kommunikation. För att allt detta ska vara möjligt krävs en arbetsplats präglad av psykologisk trygghet, det vill säga en miljö där medarbetare känner sig trygga att uttrycka åsikter, ställa frågor och erkänna misstag utan rädsla för negativa konsekvenser. I en sådan miljö vågar vi utveckla ett ‘konfliktmod’ – modet att närma sig olikheter med nyfikenhet snarare än rädsla, ett begrepp som lyfts av Akademikern.

Praktiska strategier för chefer och medarbetare

Att skapa en konfliktsensitiv arbetsplats är ett gemensamt ansvar, men kräver specifika insatser från både ledning och medarbetare. Det handlar om att bygga strukturer och kulturer som stödjer konstruktiv dialog, både i förebyggande syfte och när konflikter uppstår.

Förebyggande arbete och tidig upptäckt

Mycket kan vinnas genom att arbeta förebyggande. Tydlighet i roller, ansvar, förväntningar och mål minskar risken för missförstånd som kan leda till konflikt, vilket betonas av experter i artiklar hos både SVT Nyheter och Akademikern. Att skapa regelbundna forum för dialog och avstämning, där medarbetare tryggt kan lyfta frågor och funderingar, är avgörande. Det kan vara veckomöten där man inte bara pratar uppgifter utan också har en ‘incheckning’ om hur alla mår och hur samarbetet fungerar. Exempel på en mer strukturerad metod är ‘Trafikljusmodellen’, som beskrivs av Kollega, där teamet regelbundet (kanske 3-4 gånger per år) diskuterar specifika frågor och signalerar med grönt, gult eller rött ljus hur de upplever situationen. Chefer behöver vara lyhörda för tidiga varningssignaler – kanske en kollega som drar sig undan, blir ovanligt tyst på möten, verkar irriterad eller presterar sämre. Att då våga fråga (‘Jag har märkt att du verkar lite tystare än vanligt, hur är det?’) visar omtanke och kan fånga upp problem innan de växer sig stora. Att proaktivt inventera behov och önskemål, exempelvis genom utvecklingssamtal eller anonyma enkäter om arbetsmiljön, är också en viktig del av det systematiska arbetsmiljöarbetet som Feelgood lyfter fram.

Konstruktiv konflikthantering när det hettar till

När en konflikt väl har uppstått är det viktigt att agera snabbt och strukturerat för att förhindra eskalering. Ett första steg är ofta att hålla enskilda samtal med de inblandade för att förstå deras perspektiv och bygga tillit. Därefter kan medling vara ett kraftfullt verktyg, där en neutral part (chef, HR eller extern konsult) hjälper parterna att kommunicera och hitta en gemensam väg framåt. Medlingscentrum beskriver medling som ett strukturerat samtal för att nå en överenskommelse. Modeller som A-E-I-O-U (Acknowledge, Express, Identify, Outcome, Understanding), som nämns i underlaget från First Round Review, kan ge struktur åt ett sådant samtal. Tänk dig att två kollegor har olika syn på hur ett projekt ska drivas. En medlare kan använda modellen: A – Erkänn bådas positiva intentioner (‘Jag förstår att ni båda vill att projektet ska bli så bra som möjligt’). E – Låt var och en uttrycka sin specifika oro (‘Jag är orolig för att vi missar deadline om vi gör X’, ‘Jag är orolig för kvaliteten om vi gör Y’). I – Hjälp dem identifiera och föreslå lösningar (‘Skulle det fungera att testa X i liten skala först?’). O – Beskriv fördelarna med en föreslagen lösning (‘Om vi gör så här, hinner vi troligen klart i tid och kan säkerställa kvaliteten på den viktigaste delen’). U – Säkra förståelse och enighet om nästa steg (‘Är vi överens om att prova detta och stämma av igen på fredag?’). Att fokusera på lösningar snarare än problem, och att ge och ta konstruktiv feedback på ett respektfullt sätt, är också centralt. Ibland kan det krävas extern expertis eller mer djupgående grupputveckling för att lösa komplexa situationer.

Allas ansvar för en sund kommunikationskultur

Även om chefen har ett huvudansvar för arbetsmiljön, bidrar varje medarbetare till kommunikationsklimatet. Det handlar om att ta ansvar för sitt eget agerande: att ta upp problem i tid med sin chef (istället för att prata bakom ryggen), att fokusera på sina egna behov och önskemål (med jag-budskap) istället för att lägga skuld, att undvika skvaller och att aktivt bidra till en respektfull ton. Att vara en god kollega innebär också att våga agera om man ser någon bli utsatt för mobbning eller kränkande behandling – att signalera stöd till den utsatta (‘Jag såg vad som hände, hur mår du?’) och vid behov involvera skyddsombud eller chef. Som SVT Nyheter påpekar, är det viktigt att agera även om det kan kännas obekvämt. Att skapa en arbetsplats där konflikter hanteras väl är ett lagarbete.

Konflikten som möjlighet att odla fred på arbetsplatsen

Det kan låta paradoxalt, men konflikter är inte bara oundvikliga, de kan också vara nödvändiga och utvecklande, ett slags ‘syre för verksamheten’ som Tamara Mašković Wängborg uttrycker det i en artikel hos Kollega. När vi hanterar dem konstruktivt kan de leda till nya insikter, förbättrade processer, ökad förståelse och starkare relationer. Frågan är inte om vi har konflikter, utan hur vi väljer att möta dem. Går då alla konflikter att lösa? Kanske inte i meningen att alla blir helt nöjda eller att djupa värderingsskillnader suddas ut, vilket diskuteras i en äldre artikel hos Chef.se. Ibland kan en konflikt behöva avgöras snarare än lösas, till exempel genom en omorganisation eller ett chefsbeslut. Men alla konflikter kan hanteras på ett respektfullt och ansvarsfullt sätt. Genom att medvetet praktisera konfliktsensitiv kommunikation – att lyssna djupt, tala från hjärtat med fokus på behov, och söka samförstånd – kan vi omvandla potentiellt destruktiva situationer till möjligheter för lärande och tillväxt. För mig handlar detta i grunden om att praktisera icke-våld i vardagen. Varje gång vi väljer empati framför anklagelse, dialog framför tystnad, och samarbete framför konfrontation, bidrar vi till att skapa en lite fredligare och mänskligare arbetsplats – och därmed en lite fredligare värld.

Du vill träna och hålla dig i form, samtidigt som du vill hålla dig hemma. Om du inte känner dig säker i området där du bor, vill undvika en person eller om du blivit utsatt för våld är det smart att träna hemifrån. Då kommer du att bli starkare och smidigare och känna dig tryggare.

Skaffa hemmagym

Det finns nästan bara fördelar med att träna hemma. Det är mycket billigare än ett gymkort, du är snabbt på plats, du sparar mycket tid och du behöver inte vara utomhus på kvällen. Efter en lång dag på jobbet eller i skolan kan du träna i ditt eget hem. Smidigt, tryggt och skönt. När du ska bygga upp ditt hemmagym ska du utgå från vad du gillar och behöver. Det är smart att kunna träna kondition på något sätt, som med en motionscykel eller crosstrainer. Det är också viktigt att bygga muskler. Köp hantlar eller ett minigym som hjälper dig att träna. Införskaffa också någon slags matta eller gymgolv att ha under själva träningsredskapen. Det skyddar ditt golv och träningen kommer inte höras av dina grannar om du bor i lägenhet. Du hittar allt vad du behöver för ditt hemmagym på Gorilla Sports som har hantlar, crosstrainer, viktskivor, kettlebellpaket, gymgolv och mycket mer.

Träna för antivåld

Med träningsutrustning i hemmet kan du i lugn och ro träna, bygga upp kroppen och bli smidig och stark. Om du har blivit utsatt för våld kommer du att känna dig tryggare om du vet att du är snabb, klarar av svåra fysiska situationer och är i god form. Det är naturligtvis inte hälsosamt att gå omkring och vara rädd, men det finns flera anledningar till att många hellre tränar hemma än på gym.

Om du har levt i en våldsam relation är det klokt att du håller dig hemma lite extra efter att du har flyttat. Även om du inte ska behöva vara rädd, måste du först ha koll på att personen ifråga inte vet var du bor eller smyger omkring i området. Detsamma gäller om du har dejtat en person som visar mer intresse än du vill på ett obehagligt sätt. Eller om en arbetskamrat har blivit störtkär i dig och du vill slippa möta personen på gymmet. Alla gånger handlar det inte om våld, att undvika eller motverka våld, utan det kan handla om att du upplever en person eller situation som obehaglig eller jobbig.

Om du bor i ett område som du inte känner dig trygg i är det också smart att träna hemifrån. Men på sikt bör du flytta därifrån. Genom att träna hemma kommer du att spara tid, så att du kan lägga din tid och energi på att komma bort därifrån. Som tjej är det också klokt att träna självförsvar, så att du kan hantera svåra situationer på ett bra sätt. En säkerhetsåtgärd för både dig och dina medmänniskor.

Bor du på ett ställe med mycket våld? Lever du i en relation där det förekommer våld eller är dina barn utsatta för mobbning? Det är mycket som påverkar dina möjligheter att förändra din situation, men brist på pengar försvårar alltid. Sälj ditt guld och få mer pengar så att du kan flytta eller göra nödvändiga förändringar.

Sälja guld

Med mer pengar på kontot har du större frihet och möjlighet att påverka din situation. Lättaste och snabbaste sättet att tjäna pengar är genom att sälja guldföremål som bara ligger: örhängen, slipsnål, halsband eller en ring. Gå igenom ditt hem och hitta guldsmycken som du kan sälja. Vanligtvis ska man undvika att sälja släktgods, men om det handlar om ditt liv är ditt liv det viktigaste. Sedan går du in på Diamantbrev för att sälja guld till marknadens bästa pris. Du får hem ett försäkrat brev, lägger i dina föremål och sedan lägger du det på postlådan. Inom ett dygn har du pengar på ditt bankkonto.

Ta dig vidare

Om du lever med våld eller bor i ett område med mycket våld ska du ta dig vidare. Du ska inte stanna kvar i en relation där det finns fysisk eller psykisk misshandel. Detsamma gäller om du bor i ett bostadsområde där du inte känner dig säker på kvällen. Då är något fel och du bör flytta. Genom att sälja guld till Diamantbrev får du mer pengar att röra dig med. Så att du inte känner att du sitter fast.

Om du lever tillsammans med en person som misshandlar dig ska du aldrig visa honom eller henne pengar. Du bör redan idag starta ett bankkonto som personen inte vet om. Du gör det online med ditt bank-ID och kan vara trygg i att personen inte får reda på det. Förslagsvis tar du bort bankens app efter att du loggat in på kontot, så att personen inte råkar se appen. Eller så loggar du in på hemsidan och tar bort historiken.

Leva utan våld

Våld är inte normalt. För många som vuxit upp med våld eller levt i en våldsam relation under en längre tid så har det blivit något normaliserat. För att ta dig vidare i livet bör du också ta emot professionell hjälp, så att du kan läkas i ditt inre.

Många utsätts för våld utan att berätta det för någon. Det händer ofta med barn eller personer som är fast i ett dåligt förhållande. Om våldet ska upphöra och åtgärder sättas in, är det viktigt att som anhörig vara uppmärksam efter tecken på våld och misshandel.

Naturliga skador vs onaturliga skador

De flesta får då och då mindre skador som blåmärken och skrubbsår, inte minst lekande barn. Främst brukar de visa sig på armar, ben och knän. Även vuxna får ibland sådana skador när man tar emot sig vid ett fall eller kanske kör omkull med cykeln. Vad du istället ska vara uppmärksam på är när hudskador framstår som de uppstått på onaturlig väg.

• Plats på kroppen – På naturlig väg är det våra yttre kroppsdelar som drabbas. Armar och ben är särskilt utsatta. Visar sig blåmärken eller sårskador istället på till exempel buken eller lårens insida som normalt är ganska skyddade, kan det vara en varningsklocka.
• Skadans form – Naturliga blåmärken är i regel runda eller ovala. De brukar också vara oregelbundna och inte bilda mönster, även om de är flera till antalet. Använd produkter från hudoteket.se för att vårda din hud och motverka åldrande och naturliga hudskador. Bildar blåmärken däremot långa streck eller mönster, kan det vara ett tecken på yttre våld av en annan människa. Den som är utsatt för våld bör omedelbart söka hjälp.
• Olika läkningsfaser för hudskador – Ett varningstecken är om blåmärken och sårskador förekommer i olika faser, d.v.s. vissa har uppstått nyligen, andra är nästan färdigläkta. Det kan bero på att personen utsätts för upprepat våld, eftersom naturliga skador sällan uppstår om och om igen inom en kort tidsperiod. På hudoteket.se hittar du produkter som underlättar läkningen av hudskador. För idrottare behövs mycket hudvård, även om aktiviteten inte är våldsam.

Brännskador på huden

Det kan hända att personer utsätter andra för våld genom att bränna dem. Ett av de vanligaste fallen är att sätta en cigarett mot offrets hud. Det brukar bilda en rund brännskada på cirka 8-10 mm. Läkta skador bildar ofta runda ärr på huden. När varmt vatten använts avsiktligt på någon brukar det också vara tydligt med en synbar gräns mellan frisk hud och brännskadad hud. På hudoteket.se finns produkter som kan återfukta huden och lindra smärta. Hudkrämer är en god ide för att vårda sin hud, men inget substitut för att söka hjälp för den som är våldsutsatt.

När hot och våld i samhället ökar är det många företag som anlitar väktarbolag för att hjälpa till med säkerheten. Väktare gör ofta att personalen kan känna sig tryggare. Dessvärre får väktare och ordningsvakter själva ta emot mycket hot och våld när de utför sitt arbete.

Väktare mer våldsutsatta än genomsnittet

Yrkesgrupper som är i kontakt med bland annat missbrukare och grova brottslingar löper naturligt en högre risk att bli hotade eller attackerade. Det är den stora anledningen till att väktare och ordningsvakter är så hårt drabbade. De måste utföra avhysningar och gripanden och då är det inte ovanligt att något allvarligt inträffar. Den som har en vanlig kontorstjänst är betydligt mindre utsatt. I samhället i stort är poliser, väktare och kriminalvårdare några av de allra mest utsatta. Dock är många andra yrkesgrupper på uppgång, bland annat undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter.

Förebyggande arbete mot våld och hot

Vad som ofta lyfts fram är att samhället måste bli bättre på att arbeta förebyggande, inte minst med utsatta samhällsgrupper och så kallade utsatta områden. Några konkreta åtgärder är att sätta in stöd i skolan när det tidigt upptäcks att elever missköter sig och är aggressiva mot personal. Bemanningsföretag i Göteborg har förmåga att hjälpa till med bland annat assistenter. Syftet är att sådana satsningar ska stoppa utvecklingen och undvika att individen blir en våldsverkare i vuxen ålder. Redan nu läggs stora resurser på förebyggande arbete. Ett allt hårdare samhällsklimat och ökat drogmissbruk gör dock att många arbetare får räkna med att drabbas av hot och våld när de utför sina arbetsuppgifter, även om det bara handlar om försäljning eller att dela ut post.

När verkligheten ser ut som den gör blir det förebyggande arbetet otillräckligt. Många företag har valt att använda sig av bemanning. Det finns bemanningsföretag Göteborg som hjälper till att täcka upp behov av kompetens inom IT och marknadsföring. På samma sätt kommer företag anlita egna väktare för att skydda sin övrig personal vid behov och skapa en tryggare arbetsmiljö.

Hur ser framtiden ut?

Många räknar med att efterfrågan på väktare och ordningsvakter kommer att öka. Allt mer tyder på att polisen är oförmögen att vända samhällsutvecklingen, åtminstone på kort sikt. Det öppnar upp för olika privata alternativ. Ett extremt scenario är att Sverige blir mer som vissa delar av USA där en del bostadsområden och företag har murar och stängsel med inpasseringskontroll. I så fall kanske bemanningsföretag och väktarbolag i Göteborg hjälper till att täcka upp personalbehovet. Förhoppningsvis går det dock att vända utvecklingen och minska mängden hot och våld, eftersom alternativet antagligen blir ett mindre öppet samhälle.

Våld föder våld och därför är det viktigt att bryta den onda cykel som våldet ofta innebär. Att lära sig hantera sina känslor och frustrationer är bland de värdefullaste verktygen som en förälder kan ge sitt barn. Det kan göras på många sätt, men i grund och botten handlar det om att ge barnet en trygghet i sig självt och att stärka dess självkänsla.

Många hobbys och fritidsintressen är ett utomordentligt sätt att ge ett barn utlopp för sin fantasi och sina känslor, men är också mycket stärkande för självbilden. Ett specialintresse leder till ökad kunskap och en önskan att veta mer, och gör att barnet har något alldeles eget. Du kan till exempel uppmuntra dess läslust genom inviga det i litteraturens underbara värld, och med Harry Potter saker blir både skolgången och fritiden roligare.

Hur Harry kan hjälpa ditt barn

Förutom att bestå av en enorm fantasivärld finns det en hel del lärdomar att hämta från berättelserna om den lilla trollkarlen. Harry lever under svåra familjeförhållanden men klarar sig tack vara sin personlighet och magi, och blir genom träning en mäktig och skicklig hjälte. Han är snäll men vet att försvara dem som är svaga, och använder sin hjärna och sina talanger för att lyckas. Det finns även andra böcker på det här temat och de är alla bra sätt att visa ett barn hur viktigt det är att odla sin unika personlighet och att lära sig att mobbning alltid är fel och ska motverkas till varje pris.

En vanlig anledning till våldsgärningar är psykisk ohälsa. Personer som mår dåligt kan tappa förmågan att kontrollera sig eller projicera sina problem på andra människor och tyvärr resulterar det inte sällan i våld. Det finns inga garantier i livet men att ge ett barn en trygg uppväxt och odla dess skaparförmåga och intressen är att lägga grundstenen för ett lyckligare och fredligare liv.

Det är ingen tvekan om att vi lever i en våldsam värld. Krig, terrordåd och andra våldsamma brott är i princip en del av vardagen. Även Sverige har ändrats radikalt om man jämför med hur samhället såg ut för 20 år sedan.

Många gånger tittar vi på våldet som sker globalt och känner att vi inte kan göra något åt saken. Faktum är dock att vi kan göra mer än vi tror. Men det handlar inte bara om att t.ex. skaffa säkra innerdörrar, utan om betydligt mer än så. Våld kommer från konflikter, vilket innebär att om vi tar bort konflikterna kommer även våldet att försvinna – i alla fall till viss del. Hur tar vi då bort konflikterna? En bra start vore att titta på oss själva.

Hur agerar du när du blir upprörd?

Har du en tendens att bli arg? Hur beter du dig i sådana situationer? Vilken typ av ord och formuleringar använder du? Exempelvis gymnasieelever som hamnar i fysiska konflikter hamnar där för att man talar och beter sig på ett visst sätt. Om man istället väljer att hålla sig lugn, försöka förstå den andra personen och agera mer diplomatiskt minskar man markant risken för att konflikten ska eskalera.

Nu är det givetvis inte så att de flesta av oss, framför allt vuxna, hamnar i fysiska konflikter, men även muntliga konflikter kan ses som en mildare form av våld. Hur känner sig t.ex. en person som blir mobbad på sin arbetsplats? Är inte mobbing en form av våld?

Börja med dig själv

Vi måste förstå att vi har en påverkan på andra människor. Även om de flesta av oss inte är våldsamma kan vi ha andra tendenser som i vissa fall kan göra andra illa till mods. En del har dessutom tendensen att bli jobbiga eller rentav våldsamma när de dricker alkohol eller tar olika droger. Andra kan ha upplevt traumatiska saker tidigare i livet, vilket gör dem mer benägna att utföra våldsdåd.

Därför är det oerhört viktigt att vi tar oss en titt på oss själva. Det är vi skyldiga att göra, inte bara för vår egen skull, utan även för andras. Vi måste våga ta ansvar för våra tendenser, framför allt personer som vet med sig att de kan triggas till fysiskt våld. Om man är beroende av alkohol, olagliga substanser eller t.ex. har vuxit upp i ett hem där våld förekom är det viktigt att söka professionell hjälp. Genom att ta ansvar kan man minska risken för att man själv utför handlingar som man senare ångrar.

Slutord

Att ändra världen kan värka som något omöjligt, men det är det faktiskt inte. Om vi alla tänker till kring vårt eget beteende och är villiga att bli bättre människor kan vi komma långt. Genom att jobba med oss själva tar vi det första steget i rätt riktning!

Det finns flera olika varianter av psykisk ohälsa och de kan också yttra sig på olika sätt. Många som inte mår så bra psykiskt drar sig undan. De vill inte träffa andra människor, de klarar inte av att arbeta och de håller allt inom sig. Andra börjar arbeta mer än vad de egentligen klarar av, och vissa yttrar sin ohälsa fysiskt. Det kan till exempel handla om att de börjar bli våldsamma när minsta lilla sak går dem emot. Psykisk ohälsa kan orsakas av en mängd olika saker. Man kan ha gått in i väggen och blivit utbränd, stress kan vara en orsak och även mobbning kan orsaka att man inte mår bra psykiskt. Även händelser i privatlivet kan orsaka svårigheter, någon kan ha avlidit, man kan ha gått igenom en skilsmässa eller något helt annat. Men när den psykiska ohälsan börjar yttra sig i form av våld kan det gå riktigt illa.

När våld utlöser psykisk ohälsa

En person som utsätts för våld drabbas ofta av psykiska besvär. Det kan vara rädsla eller ren panikångest. Man kanske inte vågar gå ut längre, man kan bli mörkrädd och man kan bli rädd för att träffa personer man inte känner. Det kan också kännas otryggt att vara hemma ensam. Många gånger är den person som utsätter andra för våld själv drabbad av psykisk ohälsa och det är just behovet att uttrycka sig via våld som man behöver få stopp på.

Att få hjälp

Hos företaget ljungsjöberg kan man få hjälp om man själv eller någon i ens närhet drabbas av psykisk ohälsa i någon form. Det är viktigt att man kommer ihåg att man inte ska skämmas för att vara drabbad av någon form av psykisk ohälsa. Om man är drabbad kan det också vara klokt att berätta för närstående. De är ofta mer förstående än vad man kan tro, och skulle något hända finns det en grund till varför.

Dömas för brott

Om man agerar med våld på grund av psykisk ohälsa kan man fortfarande dömas för brott. Det kan till en viss del vara mer försvarligt att man agerat på det sätt man gjort men det är fortfarande inte någon ursäkt. Om en person kan visas vara psykiskt sjuk eller oberäknelig kan denne ofta inte dömas till fängelse. Däremot kan sluten rättspsykiatrisk vård tilldömas. Det kan betyda lite olika saker. I de flesta fall är det dock som så att den dömde inte får lämna sin behandling, och många gånger beläggs den dömde med restriktioner. Det kan betyda att denne inte får läsa tidningar, träffa anhöriga eller titta på tv. Tiden för behandling kan variera, och ibland tidsbestäms den inte alls. Dock sker prövningar av den dömdes hälsa hela tiden under vårdperioden. Ofta fungerar den här typen av behandling bra på personer vars psykiska ohälsa yttrar sig genom våldshandlingar.

Av allt våld som utövas mot barn är en väldigt stor del våld som sker i skolan av mobbande kamrater. Ingen vill tro att deras eget barn är en av mobbarna och därför är det väldigt svårt att komma tillrätta med mobbingen genom att prata med föräldrarna. Väldigt många bland skolpersonalen är också ovilliga att se våldet som utövas på skolgården. Det är obehagligt att ingripa. Det är svårt att få reda på vad som hänt från början till slut. Det ligger i sakens natur att mobbarna men också offret av olika skäl vill dölja vad som hänt. Men för att minska mobbing på skolorna så måste man vara villig att se sanningen i vitögat.

När det blir riktigt tragiskt så kan det gå så långt att ett barn tar livet av sig på grund av mobbingen. Det har hänt och det är så tragiskt. Det måste vara nästan outhärdligt att efteråt fundera på händelseförloppet för dem som blir kvar efter en sådan händelse. Att behöva ta kontakt med en begravningsbyrå i till exempel Malmö är väldigt tungt för vem som helst. Såna hemska saker vill man inte vara med om helt enkelt. Just därför, för att undvika begravningar och sår i själen för livet är det bäst att inte blunda. Det är bättre att se och våga agera och våga vara vuxen nog att agera för en positiv förändring.

Det är inte lätt att motverka mobbing. För föräldrar till barn som mobbas är det väldigt svårt många gånger att få gehör för vad som hänt och få skolan att agera mot mobbingen. Det kan ta tid innan det händer något konkret. Ett sätt för föräldrar att tackla problemet kan vara att på ett vänligt men bestämt sätt prata med de mobbande barnen enskilt en i taget. Fråga dem om de ångrar sig. För det mesta ångrar sig mobbande barn om de konfrontreras med fakta. Då kan man fråga det mobbande barnet om den vill gottgöra vad den gjort. Om barnet har förstått att det den gjort faltiskt skadat någon så vill den säkert också gottgöra detta. Det vill säga få sitt beteende på något sätt ogjort. En gottgörelse kan gå till så att det mobbande barnet får åta sig att alltid försvara det mobbade barnet så fort den är närvarande och kan ingripa. Ibland kan det bli så lyckosamt med gottgörelsen att den mobbade inte längre är mobbad. När mobbarna förmåtts att bryta sitt beteénde för att istället börja försvara och upprätthålla trygghet på skolgården så har alla vunnit på det hela.

Man kan också koppla in en organisation som heter Friends och som har lång erfarenhet av att engagera eleverna själva i att motverka mobbing i skolorna.

De flesta håller nog med om att våldet i samhället får allt större plats i det offentliga rummet. Det förekommer överallt, på TV, i radio samt i sociala medier. Nyhetssändningarna rapporterar om överfall, rån och skjutningar på våra gator och torg. Inbrotten ökar också i allt högre grad, men det finns saker man kan göra för att skydda sig.

Grannsamverkan

Ett exempel på en ideell insats som man kan använda sig av för att öka känslan av trygghet där man bor är att man samlar sina närmaste grannar och samtalar om hur man kan gå tillväga för att bostadsområdet ska kännas säkrare. För att skydda sin bostad mot till exempel inbrott, skadegörelse på egendom och bilar kan man gå samman och starta Grannsamverkan mot brott. Det kan till exempel handla om att man turas om att hålla koll på närområdet och att man rapporterar in all misstänkt verksamhet till polisen.

Inbrottslarm

Man kan naturligtvis också installera ett hemlarm för att öka känslan av trygghet. Verisure har ett stort utbud av olika sorters inbrottslarm beroende på behov och boende. De har en professionell larmcentral som är tillgänglig dygnet runt och som är beredd att snabbt skrida till verket med åtgärder och insatser. Väktarutryckningarna är fria och utöver hemlarmet med SOS kan man välja till kamerabevakning, vattenlarm och brandlarm samt en rad olika tilläggstjänster och produkter.

Nattvandring

Många känner säkert igen nattvandrarna ute på gatorna om kvällarna med sina gula eller röda jackor. Dessa människor ingår i två olika ideella föreningar som arbetar med att öka närvaron av ansvarstagande vuxna i samhället. Föreningarna kallas “Nattvandrare i Sverige” och “Nattvandring.nu”. De som deltar i verksamheten är antigen själva föräldrar eller har ett brinnande intresse för att hjälpa till på olika sätt. Det hela går ut på att olika grupper ser till att befinna sig i områden och miljöer där många ungdomar gärna uppehåller sig till exempel på kvällar, nätter och under speciella händelser som konserter och dylikt. Syftet är att skapa en lugn och trygg miljö och finnas där för unga människor som kan behöva en vuxen som lyssnar. Nattvandrarna tillhör varken poliser eller socialförvaltningen utan arbetar för att på olika sätt samarbeta med och komplettera dessa verksamheter.

BRIS

1971 bildades den ideella föreningen BRIS, Barns Rätt i Samhället, av Berit Hedeby och Gunnel Linde. Bakgrunden till bildandet av organisationen fanns i ett mord på en oskyldig treårig flicka. BRIS finns till för barnens skull och de arbetar aktivt för att finnas där för barn som befinner sig i problematiska situationer av olika slag. Själva verksamheten är fri från både religiös tro och partipolitiska program. Barnkonventionen är ett rättesnöre och en förebild för organisationen som bland annat erbjuder både stödtelefonnummer, mejl. och chattfunktioner för att hjälpa barn som far illa och utsätts för våld av föräldrar, vuxna eller andra barn.